Radon och dess hälsorisker

Radon är den tyngsta av ädelgaserna, den är ca 8 gånger tyngre än luft och 100 gånger tyngre än vätgas.

Radon har en halveringstid på 3,82 dygn och saknar färg, lukt och smak. Radon bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar som är radioaktiva metallatomer. Radondöttrarna sänder ut strålning i form av alfapartiklar som kan skada cellerna i luftvägar och lungor. Radon beräknas orsaka cirka 500 Lungcancerfall om året i Sverige.

Här finns radon

Marken

Marken är den vanligaste radonkällan och kan ge upphov till mycket höga radonhalter i inomhusluften. Jordluften i marken kan innehålla radonhalter på mer än 2 000 000 Bq/m³.

Jordluften tränger in i huset genom sprickor, genomföringar och andra otätheter på grund av det undertryck som normalt finns i våra hus.

Byggnadsmaterial

Allt byggnadsmaterial som är baserade på sten (till exempel betong, tegel, lättbetong) innehåller radium och avger därför radon. Normalt är radiumhalten så liten att radonavgången är betydelselös, men det finns undantag. Ett sådant är alunskifferbaserad lättbetong, så kallad blåbetong, som användes från 1929 till slutet av 1970-talet. Blåbetong i både ytter- och innerväggar samt bjälklag kan ge radongashalter uppåt 1 000 Bq/m3, när luftväxlingen är dålig. I dag tillverkas inte byggnadsmaterial med så hög radiumhalt att det skulle kunna utgöra någon nämnvärd radonrisk.

Vatten

Det är ovanligt med höga radonhalter i kommunalt hushållsvatten. Men vatten från bergborrade brunnar eller från andra grundvattenkällor kan innehålla radon. Vatten som innehåller mer än 100 Bq/l klassas som tjänligt med anmärkning. Vatten med mer än 1 000 Bq/l bedöms vara otjänligt för användning som livsmedel.

Viktigt om radon i vatten

Förhöjda halter av radon i dricksvatten kan vara ett tecken på att radonhalten inomhus är förhöjd. Man bör därför alltid mäta radon i inomhusluft om man upptäcker förhöjda radonhalter i vattnet.